Dimmig morgon

Klockan sju på morgonen var det tjock dimma - men inga insekter och lagom varmt att rida.

At seven in the morning the fog was deep - but no insects and very beautiful.

Sommarkväll

Vinden ven om armarna och det gick undan, väl snabbt för underlaget, men härligt. Jag hade inte riktigt hjärta att bromsa mera eftersom det var ett bra tag sedan Calinka fick ta i lite. Hon var så nöjd, hon gillar så att få springa. Besöket tidigare kunde inte tro att hon var 19 och då gjorde vi inget som ens påminde om detta i fart eller sträcka.  Sommarkvällar luktar speciellt, särskilt när det börjar bli dags för skörd. Sol, åker och vind. En av mina favorittider att vara ute och rida. (förutom att det kan vara för mycket insekter). Vi har ridit så här så många gånger, så många platser, men nu var det länge sedan. En härlig kväll!

Pepper och Percy hade så trevligt på betet så de ville inte ens komma och hälsa. De går hela tiden nära varandra och man ser hur bra de båda trivs. Tea istället fick vara själv i stallet medan jag red. De hade hon klarat galant! Jag måste verkligen börja jobba henne mera snart – hon kommer att vara så duktig.

Summer evening

The wind passed around my arms, fast. A little bit too fast as the ground was so hard, but wonderful. I didn’t really have a heart to break as it was some time since Calinka could speed up. She was so happy, wanted and needed to run so much. The latest visitors  couldn’t believe she was 19 and then we didn’t do anything like this in length and speed. Summer evenings smells special, especially now. Sun, wind and crop. One of my favorite times to spend on horseback.(Except all insects). We have been doing that so many times, so many places but it was some time ago. A lovely evening!

 Pepper and Percy were so happy in the pasture that they didn’t want to come and see me. They are close to each other all the time. Tea on the other hand got to be alone in the stall while I were out with Calinka. She behaved perfectly! I really need to start to work her more soon – she is going to be very nice.

Mira skaffar sår

Before cleaning up.

Jag fick ett samtal - Mira hade fixat ett litet sår. Så, bara att åka dit och fixa. Det verkar mest vara hud så jag hoppas att det inte ska bli några komplikationer. Det är ju tyvärr inte bästa läkförmågan så här i rötmånaden. Hon skötte sig i alla fall kanon när vi plåstrade om henne.

Mira got injured

Lilac works fine with Miras colors.

 I got a phone call - Mira had a injury. So, I got there and cleaned her up. It seems to be mostly skin so I hope it will heal good. It isn't the best month, but hopefully it works out fine. She was such a good girl while we cared for her.

Tvätt tid

Igår kväll passade vi på att bada ston med föl. När det nu fanns varmvatten dusch tillgänglig passade det bra att tvätta av allihopa. Bunny fick sin första dusch ock skötte sig bra precis som jag förväntat mig. Efteråt var hon så len i pälsen och hade fått en ny ton för att inte tala om svansen som plötsligt blev betydligt ljusare. Mira fick även hon en tvätt, men slapp schampot. Så klart skötte även hon sig väl. Det var nog skönt att bli lite svalkad i värmen som råder.

Kvällen innan hade jag besök som kollade på Rockysarna. Vi tog en kortare tur; Percys första sedan Falsterbo. Hon har börjat se ut som om hon vill komma igång och jobba igen och var pigg hela vändan. I övrigt är det mycket stora bitande insekter så hästarna är täckta från topp till tå utom Tea som verkar klara sig bra med bara en flugmask.

Shower time

A very white tail.

Yesterday evening we gave the mares and foals a shower. As there is warm water where they are now we grabbed the possibility to clean them up. Bunny got her first shower ever and behave perfectly – as I suspected. Afterwards her coat got smooth, a new color and her tail got much lighter. Mira also got cleaned but wasn’t shampooed. Of course she behaved well too. Guess it was rather nice to get wet as it is very hot here now.

 The evening before I had visitors that came to meet Rockys. We went for a short trail ride, Percy’s first since Falsterbo. She has started to look like she wants to get back to work. Otherwise there is a lot of huge insects that tries to eat the horses. Therefore they are covered in rugs and hoods all over. Except Tea – by some reason she seems to be of lesser interest to the insects.

Hästflytt

Mira and Bunny in the new pasture.

Dagen började med att Kess och Fabbe flyttade hem till sig eftersom betet inte räcker till dem längre. Sedan körde vi en vända till och tog med Bunny och Mira hem till dem. Det var första gången Bunny åkte transport sedan hon kom och första gången Mira åkte överhuvudtaget. De skötte sig bra, även om de blev lite svettiga. Nu har de en stor skogshage att mysa i.

Kvällen vigdes istället åt att flytta hem Calinka och Tea - deras bete har blivit lite väl tunnt, övriga hästar har flyttat hem och hovslagaren kommer imorgon. Jag tog Tea som handhäst och vi tog oss hem de dryga 7 kilometerna grusväg på en timme. Hon travade med en del - duktiga tjejer. 

Tea

Moving horses

The day started with Kess and Fabbe moving back to their home as the grass isn't enough any longer. Then we went back and got Bunny and Mira as well. It was the first time Bunny was trasnportet since she arrived from USA and Miras first time ever. They behaved well, even if the got a little warm. Now they have a big pasture to enjoy!

The evening instead was moving time for Calinka and Tea. Their pasture has been a little bit to low on grass as well, the other horses have moved and tomorrow the farrier arrives. I ponied Tea and we did the 7 kilometers home in about an hour. We trotted some of the time. Good girls!

Bringing Tea back home.

Percy found a good way to use Pepper - to rest her head.

Tea and Calinka back home.

RMHAs medlemstidning

Härromdagen kom vårnumret av Rocky förbundets tidning. Där fanns vi med i en artikel om den mångsidiga Rockyn. Kul!

Recently RMHAs spring issue arrived. We were part of an article about the versatile Rocky. Fun!

Ledträning Mira

Jag har slarvat lite med Mira och inte tränat henne med grimma, men så bestämde jag mig för att ta itu med det. Hon är inte helt förtjust i att få på sig grimman, men jag fick på den i boxen. Så skulle jag till att börja leda henne. Inte helt enkelt, men, tillslut fick vi till ett par steg och lättare var det att följa mamma ut mot hagen igen. Samma sak dag två - fast vi tog på grimman i hagen utan problem.  Det blir lite lättare är det att leda henne dag för dag - även om vi bara gått några meter ännu och bara träna i kanske fem minuter per gång. Så behagligt att träna mountainhästar!

Halter training with Mira

I have been a bit lazy with Mira and not trained her with the halter but decided to start with that. She wasn't very happy about getting the halter on, but it worked in the stall. The I tried to lead her. It wasn't that easy, a stall and alone with a foal, but we got a couple of steps and then we followed mum back to the pasture.Day two I did the same thing - but put the halter on in the pasture without problems. Every day she is a little easier to lead, even if we only have walked a coupled of meter and have been working about 5 minutes each time. So nice to work mountain horses!

Tack!

Percy skötte sig utmärkt under sin första ”utflykt, men det hade inte kunnat vara möjligt utan många personers hjälp. I stort som i smått!

Så, TACK!

• Helena för att du ordnade med övernattning och många andra småsaker.
• Anki och hennes föräldrar Sigbritt och Jan för övernattning och Ankis kusin Andreas med sambo Cissi för inhysning av häst under natten.
• Sylvia för koll av Calinka och Tea medan vi var borta och för badmöjlighet i trädgården med varmvatten.
• Annelie för koll av Bunny och Mira och bra tips om transport och resa.
• Commotion consignment store för hjälp med min kostym
• Frida för att du följde med som hästskötare 
•  Maria/Dune Design för lån av stolar och foton inför resan 
  
• Alla deltagare av "töltande raser" i Falsterbo. Så kul att träffa Er!

Thanks!

I got a lot of help during our first trip, with both smal and bigger things.

Thank you all!

• Helena as she found us a place to stay over night and a lot of other smaller details.
• Anik and her parents for letting us stay over night and Cissa and Andreas for taking Percy in for the night.
• Syliva for cheking out Calinka and Tea while I were away.
• Annelie for cheking on Bunny and Mira while I were away.
• Commotion consignment Store for finding me a wonderful suit.
• Frida for joining me as my groom.
• Maria/Dune Design for photos before the show.
• All other participants at the gaited horse "team" in Falsterbo. So nice to meet you all!

Tea på släp

Nordisarna på betet flyttade hem igår så plötsligt skulle jag rida men vågade inte lämna Tea helt själv i hagen. Så hon fick följa med. Jag tog henne som handhäst en eller ett par gånger tidigt i våras och så nu då. Hon följde med jättebra även om Calinka var väl pigg. När vi travade hoppade plötsligt ett par hjortar över vår väg men det var ingen fara. Strax efteråt skrämde vi upp den första grävling jag mött medan jag suttit på hästryggen. Inga problem! Nästan i hagen valde jag fel så bonde blockerade hela vägen med traktor och maskinen som slår hö. En meters bredd som max att passera på . "Ska jag backa" undrade bonden. Nja, jag testar sa jag. Calinka var inte helförtjust men passerade traktorn som stod på. Tea stannade en kort stund men följde sedan efter. En sådan tjej!

Ponying Tea

The other horses in the pasture moved yesterday so suddenly it were only my two left. I had planned to ride Calinka but didn't want to leave Tea all alone. So I let her join us. I have ponied her before once or twice this spring and now it was time again. She followed very well evne if Calinka was a little bit to forward going. When we trotted to deer run up from the grass and crossed our road about 20 meters ahead of us. Soon after that we meet the first badger that I have see from horseback. No problems! Nearly back to the pasture I chosed the wrong way and meet the farmer. He had blocked the road with his tractor and hay cutting equipment. We had less than a meter to pass at one Place and the tractors Engine was running."Should I go backwards?" asked the farmer. "I'll give it a try" was my reply. Calinka wasn't very enthousiatsic about passing, but behaved. tea stopped shortly and then followed. Such a good girl!

Gångartshästförening

Under Falsterbodagarna hann vi som håller på med gångartshästar med att hålla ett första möte för att starta en förening för gångarthästar. Tanken är att visa upp och verka för kunskap om alla raser som töltar. En förening för hela Skandinavien.

During Falsterbo the first meeting was held to start a association for gaited horses. (So far only Icelandic horses in Sweden has competitions etc). The plan is to promote gaited breeds. An association for all Scandinavia (we have very few gaited horses except Icelandics).

Pink Ride 2014

Loggan för i år -  betyder det en svart tröja?

I år kör vi en Pink Ride igen! 

Detta är andra gången som Rocky Mountain Horse föreningen i USA annordnar en ritt som sker en viss dag för folk över hela världen. Konceptet är enkelt - vi ses lördagen den 18 oktober och rider ut en vända. Mer exakt tidsplan kommer; längd och tur kommer att bero på deltagarna. Man kan rida vilken häst som helst - en Rocky är inget krav!

Förra årets luvtröja.

Pink Ride är en sponsring av cancerforskningen; i detta fall använder vi oss av Rosa Bandets motsvarighet i USA och det är dit de pengar vi får in går. Pengar till cancerforskningen kommer från försäljning av tröjor - t-shirt eller luvtröjor. 

T-shirt: 35 dollar (15 dollar går till bröstcancer forskning)

Luvtröja: 65 dollar (1 dollar extra för XXL, 2 dollar extra för XXL) (20 dollar går till bröstcancerforskning).

I dessa priser ska frakt till Sverige ingå, exakt pris är beroende av valutakursen för dagen. Idag innebär det ungefär 240 kronor för t-shirt och 450 kronor för luvtröjan.

Förra årets luvtröja.

Hör av dig till mig eller Sylvia (Ridtur Solhäst) om du är intresserad av att vara med, tröjor bör beställas senast i mitten av september för att vi ska vara säkra på att de ska komma fram i tid. Troligen kommer det även finnas lättare fika att köpa i anslutning till ritten.

Information på engelska från RMHA om ritten.

Bild från förra årets ritt. Man måste inte ha en Rocky för att delta!

Deltagande Rockisar 2013 Fiona, Percy och Bunny.

Falsterbo - sammanfattning

Percy in the morning at the stable where she stayed over night.

Igår blev en lång dag, men nu är jag hemma, uppackad och börjar komma iordning... Så här kommer en redogörelse för min och Fridas vistelse!

Första dagen hamnade vi i långa köer på nerväg, men de som kom efter oss missade nästan uppvisningen på grund av dem. Inte var det kul att stå i kö när det var 30 grader varmt ute med tanken på hur varmt det måste ha blivit för Percy. 

Percy skötte sig bra på uppvisningen av töltande hästraser även om det var varmt. Bara ett par timmar efter att vi ankommit Falsterbo och trots att hon inte varit inne på banan tidigare. Troligen var där 2-300 personer som kollade, trots att vi var på en banan som låg längst bort och ny för året. Det hon ogillade mest var applåderna som fick henne att tappa gångart. På kvällen provade Frida att rida henne på banan - det är ju få förunnat att få rida på Falsterbo. När hästarna inte rids står de flesta på box, men det fanns ett område där man kunde beta dem även om få utnyttjade det. Jag vet eftersom vi spenderade flera timmar där varje dag för att Percy inte skulle få lite mindre förändring från hur hon haft det ett par dagar tidigare när hon gått på bete dygnet runt.

Torsdagen var lugn för oss - inget på schemat, men det kom att vara två internationella Paso Peruanotävlingar - de första i sitt slag. En i tregång och en i tölt. Istället betade vi Percy, gick på mässan och kände in oss. På kvällen skulle vi tränat på tävlingsbanan, men något hade gått fel så vi kunde inte vara där utan kom att rida på parkeringen eftersom det inte fanns någon plats vi kunde vara på.

Gårdagen började med att jag betade Percy medan Frida mockade ur boxen för att spara tid till senare. Klockan 11 var det den första internationella tävlingen för töltande hästar i Sverige (dvs. för andra raser än islandshästar). Vår klass fanns med i programmet tillsammans med alla andra. Totalt deltog 7 hästar, 2 paso peruano, 2 saddelbred, en töltande travare, en Kentucky Mountain Horse och så jag och Percy. Domare var Walter Feldmann. Han är bland annat skapare till rasen Aegidienberger och har deltagit i Tyska landslaget för Islandshäst.

Before we did our first show. I only wore the hat for the picture.

The first show - Peruvian Paso Ameli and Marie Wretfors and gaited Standardbred Kaiser and Sarah Isaksson. Percy and I in the backg

Nu fick Percy för sig att hela området med högtalare och publik var lite konstigt vilket gjorde henne lite ovillig att passera och att hon tappade gångarten. Kvällen innan hade hon varit fantastisk... Nåja, vissa stunder fick vi till det och var mycket bättre än onsdagens uppvisning. Till min förvåning kom vi inte sist utan på 5:e plats. Bra jobbat Percy! Vann gjorde en paso peruano hingst som dessutom vunnit båda tävlingarna föregående dag.

Marie and I discuss something.

Gaited Standardbred Kaiser and Sarah Isaksson and Percy and I.

Det blev en snabb tur tillbaka mot stallet (då vi mötte ett antal svenska kända ryttare) och avspolning av häst för att mindre än en timme senare sadla på igen och ge sig tillbaka till arenan. Nu skulle Walter Feldmann hålla i en clinic. Först red alla deltagande ryttare ett par varv runt och sedan red Walter varje häst och kommenterade hur de gick. Percy skötte sig bra trots att hon var själv på arenan och för ovanlighetens skull gick hon i passgång mest. 

Väl klara blev det full fart hemmåt, Frida plockade ihop materialet i den monter vi haft vid banan medan jag började göra iordning Percy och byta om. På rekordtid var vi lastade och på hemväg (14.40 - var vi först :-) ?). Trots att vi bara stannade en gång för att tanka och byta förare var klockan tjugo i nio innan vi kunde lasta ur Percy igen.

Frida riding at Falsterbo.

Percy verkade nöjd över att komma hem och Pepper var ännu nöjdare, han skrek och hoppade av glädje. Mellan förmiddagens tävling och eftermiddagens clinic märkte jag att Percy började titta på andra hästar på ett nytt sätt. Jag trodde hon var på gång och skulle brunsta. Däremot visade hon inga andra tecken. Väl hemma visade det sig stämma - hon stod för Pepper som inte var sen på att betäcka henne bar några minuter efter att hon släpts in i hagen...

Wednesday evening training. Therese Larsson took of the saddle and bridle from Saddlebred Dolly and showed that she gaited well anyway. I hope to see them like this more times!

Jag är så nöjd mer hur Percy tog den här resan - hon var alltid lätt att ha att göra med. Att överhuvudtaget genomföra denna resa utan några problem när vi aldrig har åkt iväg någonstans, aldrig tagit en ridlektion tillsammans och ingen av oss någonsin har deltagit i en riktigt tävling tidigare... En äkta mountain häst!

Competition time - we have some visitors!

Falsterbo - all about it

Yesterday was a long day, but now I am home, have unpacked and start to get back to normal.. So, here comes the story about Frida's and my trip!

The Saddlebreds - Gullan and Anna-Lisa  Lundqvist & Dolly and Therese Larsson

On our way to Falsterbo we got in a long queue, but the ones in my group that got there slightly later nearly missed our show because they got stuck even longer. It wasn't fun to stay in the queue knowing how hot it had to be for Percy as the termometer said about 30 degrees (Celsius). 

Thursday we had a day of  - but it was 2 international peruvian paso competitions, one in gait only and one 3 gaited competition. We grazed Percy and took a look at the vendors and the competitions.

In the evening we should train at the show arena again, but some mistake made that impossible and we ended up at the parking as there were no other place for us.

Kaiser + Sarah, Anna-Lisa + Gullan, Therese + Dolly

Percy behaved well during the show of gaited breeds even if it was hot. Probably we had about 2-300 spectators. Still, she wasn't very happy about all applause that got her out of gait. At the evening Frida tried Percy at the show arena - few people get the chance to ride at Falsterbo. When the horses aren't ridden most stay in the stall, but there was a place to graze them even if few used that. I know as we spent several hours each day grazing Percy to try to keep things as close to before we left - living in the pasture all day around.

Anna-Lisa + Gullan in front, then the winner - Peruvian Paso stallion RTP Thalus + Jette Obelitz

Percy

Yesterday started with me grazing Percy while Frida mocked out the stall to save time later. At 11 the first  International competition for gaited horses in Sweden (= none Icelandics) was held. There were 2 peruvian paso, 2 saddlebred, a gaited standardbred, a Kentucky Mountain Horse and Percy and I. Walter Feldmann was the judge. He is the creator of the breed Aegidienberger and has been in the international team for Icelandic horses in Germany. 

Now Percy got the idea that the speakers and the public was a bit scary and that made her a little bit suspicious to pass them and she lost the gait. The evening before she had been fantastic...Well, at some times she got very nice and much better than Wednesday's show. To my surprise we weren't last but as number 5. Good work Percy! The winner was a peruvian paso stallion that had won both classes the previous day as well.

We hurried back to the stable (when we meet a lot of famous Swedish riders) and some cooling down of Percy before we less than an hour later put the saddle back and returned to the arena for a clinic with Walter Feldmann. First all riders took a couple of laps around the arena and the Walter tried all horses himself and commented on their gait. Percy behaved well even if she was alone at the arena. But  she did a lot of pace - a gait that she hardly ever does otherwise.

When the clinic finished I headed back to the stable while Frida took care about the material we had to promote the breed close to the arena. We got changed and loaded in record time and hit the road home (14.40 - was anyone earlier? :-) ) Even if we only stopped for gas and to change driver we weren't home until 20.40. 

Percy seemed happy to be home and Pepper was even happier; he jumped and screamed. Between the competition in the morning and the clinic in the afternoon I noticed that Percy changed her way of looking at horses. I thought that she was going into heat even if she showed no other signs. Back home Pepper covered her only minutes after she was put in his pasture...

Peruvian Paso Lilly + Amanda Satryan

I am very pleased about how well Percy took this big adventure - she was always nice and easy to have around! This was the first time we traveled somewhere, we have never had a riding lesson together and none of us has never competed in a real competition before...A true mountain horse!

Kentucky Mountain SAddle Horse/Rocky Mountain Horse Bart's Sweetheart and Jessica Sannö

Percy's first ribbon - no problems!

Walter Feldmann - the judge.

Most of the participant in the gaited class.

Clinic with Walter Feldmann - here he tries Percy

We got to help to try to get Kaiser in the mood to move around the arena.

I still think Percy is happiest at home. I know Pepper is.