Ett projekt med många konsekvenser

 En stor drivkraft i de här projekten har varit att på något sätt kunna använda gården där jag växt upp. Jag dras tillbaka och vet at jag är lycklig när jag får vara ute i skog och mark där. Huset älskar jag; spegeldörrar, golv med breda träplankor och en härlig trädgård. Men vilket jobb det är att sköta... Maken är stadsgrabben som kanske, kanske kunde tänka sig att bo sådär 15 minuter på cykel från en större stad. Fast helst mitt i storstan och vid havet. När vi väl köpte hur blev det i ett litet samhälle 15 minuter med bil från stan och maken ahr lite ändrat inställning till det här med lantlivet. Dessutom vill han bo i ett nytt och modernt hus; det får inte finnas några sneda vinklar som det gör i äldre hus... När det inte gäller bostad är vi nästan alltid överense.

Hur jag någonsin ska kunna ta över gården känns orimligt; 100 hektar av bästa åkermark kostar. Om jag då inte vill leva som mina föräldrar (vilket jag inte vill) måste jag få in pengar ändå, och Lilla Syster måste lösas ut. Hur detta ska vara möjligt förstår jag inte. Särskilt inte om vi ska bygga nytt hus. Jag tror inte att någon av mina ideér kan ge inkomster som täcker det, men möjligen en användning av gården. Beten och en byggnad som skulle användas som lösdrift för ett mindre antal hästar finns redan.

Det har varit och är svårt att prata med mina föräldrar kring mina planer; de har aldrig varit så förtjusta i mitt hästintresse. Med tanke på att de snart går i pension känns det än mer angeläget att komma igång, för om några år måste det bestämmas vad som ska ske med gården. Till slut fick jag tummen ur och pratade med pappa kring påsk. Inga höga hurrarop, men det förväntade jag mig inte heller. Kanske var han till och med något mer positivt än jag trott; han hade klippt ute en artikel om ett liknande projekt när vi kom förbi ett par veckor senare. Så, det skulle nog gå att testa några år för att se hur intresset verkar vara. Utan att behöva gör så stora investeringar förutom i hästarna.

Men, för att prova måste vi nästan flytta; gården ligger 45 min från vår nuvarande bostad. Alltså skulle vi behöva bygga hus på eller nära gården. Vårat drömhus. Alltså ytterligare ett projekt förutom mina övriga tre och maken som eventuellt ska starta företag han med. Det verkar väl mycket även med min standard. Och frågan är hur roligt det blir? Blir det ett drömhus eller bara ett stort måste. Kanske stjälper det alla övriga projekt? Och om min hästuppfödning inte fungerade och skulle få lägga ner efter några år; då står vi med ett hus på en plats där vi kanske egentligen inte skulle behöva bo.

Lite snack med en kompis gav att kanske visste hon mark som skulle gå att arrendera dryga åtta kilometer hemifrån. Det var ju inte därför jag initialt tänkt starta företaget, men med tanke på vad det skulle innebära att flytta var det värt att titta på. Så där står jag nu. Jag vill komma igång, börja för att jag vet att det tar sin tid innan det börjar gå runt, innan det inte bara är utgifter. Innan jag blir äldre och inte orkar med de fysiskt jobbiga bitarna med uppstarten, eller har flera barn, eller….