Hälsotillstånd 2012

2012 riskerar att gå till minnet av året då jag har varit mest sjuk. Förvisso är det bara början av året, men jag skulle tro att jag haft ungefär lika många sjukdagar som friskdagar. Tack och lov att jag ofta varit i så bra skick att jag har kunnat jobba.

Förutom förkylningen som tog 7-8 veckor att verkligen bli av med (och jag hostar fortfarande då och då) trampade jag snett med foten härromdagen. Turligt nog (?) är min fotleder så vana vid det att det sällan blir långvarig konvalescens. Det var anledningen till att jag kunde promenera hästarna i veckan. Igårkväll (första dagen foten kändes helt ok) fick jag sonens magsjuka. Så nu sitter jag här och har lyckats få i mig en hel mugg blåbärssoppa (uppdelad på flera tillfällen så klart). Inte hade jag några andra planer för helgen, inte?

För det är faktiskt det som är det värsta med alla dessa sjukor - jag kommer inte framåt med de saker som måste göras. Percy måste ridas in och certifieras för att kunna betäckas, de sista delarna på stallet måste byggas klart, jag behöver träna Pepper och Calinka (och promenera Mika samt ta hand om hem och hus). Det är bara tiden som rusar fram i expressfart medan jag står still..

2012 might be the year that I had most sickness days. So far it is only in the beginning of the year, but I think I have had about the same amount of sick days as healthy days. Luckily I have been able to work most of my sick days.

Except for the cold that took about 7-8 weeks to get rid of (and I still cough a little) I sprained my ankle a bit some days ago. At least, as I am so used to that it seldom becomes a long convalescence. That's why I could walk the horses. Yesterday evening (the first day the foot felt totally ok) I got my sons stomach flu. Now I sit here with and have managed to drink a cup of "blueberry soap" (suposed to be gentle with the stomach, and of course not the full cup at once but divided in small portions). I guess I didn't have any other plans for the weekend?

The worst things with all those illnesses is actually not themselves but that I can't continue with things that needs to be done. We have to finish the last things with the stable, I need to certify Percy so I can breed her and I need to train Pepper and Calinka (and walk the dog, and care for the house and my family). As I am standing on the same spot, the time is running fast forward.

And I know - it could have been much worse, none of those illnesses it lethal or severe - just time consuming.