måndag 29 februari 2016

Glömde broddarna hemma

The road to the stable - looked really fine.




Vägen såg ju fin ut när jag åkte till stallet, lite snö i kanterna men vem orkar brodda? Vilken dag som kommer det att vara lervälling igen...

Fast jag fick ångra mig, de flesta vägar jag tänkte rida på var hala så det fick bli off road in i skogen istället...


The road to the stable looked so fine, a little snow at some places, but mostly fine. Grips would take so much time to put on - why bother? It would soon be muddy again...

But I had to regret my decision as most of the roads I had planned to ride on was much more slippery. So, we got off road in the forest instead.
When we got off road we didn't have to bother about ice anyway, but there was so much more snow...

söndag 28 februari 2016

Bunny och Sweetheart mot Ösjönäs

Det blir inte alltid som man tänkt, Percy skulle åka till Ösjönäs för att gå turridning en säsong men när det var dags att åka fick hon ont i hoven. Inget allvarligt men inte så kul att få en halt häst som det kanske tar ett tag innan hon kan börja jobba.

Så, hastigt och lustigt åkte Bunny iväg mot Tiveden istället. Nu får vi se om hon passar för det. Sweetheart följde också med transporten - det är hos hennets matte Bunny ska bo och det passade bra för Sweetheart att åka hem nu. Iris är sällskap åt Pepper och Sweetheart hinner gott och väl komma in i rutinerna hemma före fölningen. Nu är de bara fyra kvar hemma vilket känns ovant - i höstas var de ju nio!

It doesn't always becomes as you plan. Percy should have left for Ösjönäs to be doing trail rides with a company for a season but when she was about to leave she got pain in one good. Nothing seriously but it's going to take a while before she can start to work again.

So, instead Bunny left for Tiveden. Now well see how she does as a trail horse instead. Sweetheart also got on the trailer - it is at her place that Bunny is going to live and work. Back home is it only four horses left now - strange as it was a long time since they were that few.


lördag 27 februari 2016

Jag hade glömt

..hur härligt det är att rida Percy. Maria har jobbat henne nästan helt sedan hon kom igång efter fölningen. Men idag var vi ute. Hon töltade fint, tog en galopp och tja, var bara sådär härlig som Percy är!

I had fotgotten

..how lovely it is to ride Percy. Maria has nearly been the only one to work her since she was started lightly after her maternity leave. But today I trail rode her. She gaited, had a nice canter and was just as wonderful as she can be!

torsdag 25 februari 2016

Tea hoppar

Tea verkar sköta sig bra hos Sylvia. I helgen gick hon först på uteritten och det verkar som om hon gillar att hoppa ( hoppbilder av Natalie Midestad). 
Tea seems to behave well at Sylvia's. She lead the trail ride this weekend and seems to enjoy jumping  ( jumping photos by Natalie Midestad). 

tisdag 23 februari 2016

Bomarbete

I lördags passade jag på att longera alla (utom Iris och Sweetheart) över bommar. De tyckte det var skoj och skötte sig bra. Det som slog mig var hur lätt det är att kommunicera med de flesta - men det skiljer från häst till häst även om jag tycker att jag gör samma gester. Det måste mera bero på hur samkörd jag är med olika individer. Intressant upptäckt!

Pole work

During Saturday I worked all horses (except Iris and Sweetheart) over poles. They had fun and behaved well. I struck me that even if we all communicated good some was much easier and understood me better even if I think I did the same thing all the time. Have to be that some of them is more used to my way of handling them.

onsdag 17 februari 2016

Inte riktigt sig själva

Det är inte alltid hästarna är som de brukar. Igår var en sådan dag.  Bunny har aldrig känts så spänd och som att hon skulle kunna ifrågasätta. Allting bra men det var olikt henne att vara på detta sätt. Dressyrjobb med bett istället för bettlöst för första gången på länge och vi gjorde lite framsteg tycker jag.

Calinka fick också ett dressyrpass. Hon har känts piggare och inte lika öm i nacken sedan hon var hos tandläkaren men även hon var spänd at rida. Nåja, det blev bättre men jag undrar vad det var som fick båda hästara att inte vara sig helt lika? Kylan? Ett vildsvin som passerat? Eller något helt annat?

Nåja, hästar är djur och precis som vi människor har de sina dagar. Det är en del av charmen och något man måste anpassa sig till. Annars är det dags att börja med en ny hobby -  frimärkssamlande eller något liknande.

The horses isn't always as they use to. Yesterday was such a day. Bunny has never felt so tense and as she could question everything. Luckily everything went fine and I tried not to push her a lot. We did some dressage, this time introducing the bit.

Calinka also got to do some dressage. She has felt more energetic and less tens in her neck since she was at the dentist last week but she was tense as well. Looking at everything. She got better after some time but I wonder what got both horses so upset. The cold weather? A wild bore that had passed by earlier? Something else? 

Anyway, horse are animals and not machine. That's part of the charm and something I have to adjust to. If not it's time to start a new hobby - like collecting stamps.

tisdag 16 februari 2016

När det blir alldeles rätt

För ett par veckor sedan hörde Sylvia av sig och undrade om hon kunde få låna Tea eftersom hon skulle iväg med en av sina hästar en heldag och den andra skulle bli själv. Tea gick där i somras så hon känner ju de två så självklart kunde hon vara där några dagar. 

Sylvia promenerade upp Tea en kväll och efter bara några dagar insåg jag att Tea nog borde stanna kvar. Sylvia har alltid haft ett gott öga till Tea och sagt att hon är så mysig. Det blev snabbt tydligt och minskade inte när hon började jobba henne lite. Så, Tea stannar där ett tag framöver. Vi hade innan pratat om att hon skulle ha Bunny hos sig, men det är klart Tea hon känner extra för.

Det är säkert  roligare för Tea att få full uppmärksamhet av någon som verkligen fallit för henne än att vara en i mängden i min flock, även om det säkert inte heller är så illa. Och det viktigaste är att mina hästar har det bra!

Sylvia är (minst) lika kompetent som jag på att få henne certifierad så det ser jag inte som ett probelm. Däremot är Tea väldigt grön och vinglig så vi får se om hon kommer att hinna bygga upp sig så mycket som krävs innan hon fyller tre år.

Så, det börjar bli tomt hemma när tre flyttat på ett par månader, men det känns bra att veta att Tea har det bra! Och inte är hon långt borta heller.

When it turns out right

A couple of weeks ago Sylvia wondered if she could borrow Tea when her horse went to the vet and the other would be alone during the day. Tea was there this summer so she already knew both horses. Of course she could borrow Tea.

Sylvia walked Tea to her place late an evening and shortly afterwards I realized that Tea should stay. Sylvia has always liked Tea and when she started to work her a little she was even more hooked. So, Tea stays a little longer. We had talked about her borrowing Bunny before this, but obviously it is Tea that should be there.

I think that it s more fun for Tea to be cared for exclusively than to be one in my herd (even if I don't think that is bad either). And what I care about most is that it is good for my horses!

I don't need to worry about the certification either. Sylvia is (at least) as competent as I am to deal with that part. Still, Tea is very green so we aren't sure that we are going to make it before she turns three.

It starts to get empty at home (three horses has left in a couple of months) but I have a good feeling about Tea! And she isn't far away.


söndag 14 februari 2016

Maria fotar igen

Maria ville testa sitt nya objektiv så det är klart att jag och Frida ställde upp. Maria valde plats och så fick vi välja hästar, klädsel och vad vi skulle göra. Jag tog med Iris och Percy till denna höjd och klättrade upp, det var bra terräng där. Men Iris lär väll fått bra miljöträning i alla fall. Väl hemma testade Frida lite till med klänningen och jag tog några minuter med Bunny bara för att vi var inspirerade. (Maria tyckte vi var galna när vi frivilligt poserade för de sista bilderna hemma. Gissa vilka det är...)

Maria takes photos again

Maria wanted to try her new objective so Frida and I helped her out. Maria chose the place and let us decide on clothing, horses and what we wanted to do. I brought Iris and Percy and climbed up to get the spot that Maria had chosen. At least Iris got some good training just to join us. Back home Frida and I had a few ideas left so Maria took a few shoot there as well. (Maria thought we were crazy when we voluntarily posed for the last pictures back home. Guess which photos that are...)