50% moms?

I fredags fick jag en räkning som innehöll momsbeloppet på refraktometern jag nyligen köpte (från USA). Inget konstigt med det, men jag blev lite förvånad över beloppet - det var halva köpebeloppet! Mig veterligen har vi 25% moms i Sverige och inte 50%. En närmare inspektion gav att 100 kr av detta var någon "förskottsavgift", men det var ändå för mycket pengar.  En bra sak med att vara sjuk är att man får tid för dessa små saker (och de är ungefär så där lagom jobbiga att man orkar med dem). Jag ringde därmed upp och fick efter en stund bekräftat att de råkat lägga på moms för frakten två gånger. Så, nu kommer en ny räkning och jag gissar att jag tjänat minst 150 kr på det där samtalet. Alltid något. Ibland lönar det sig att ha hjärnan med sig.

This Friday I got an invoice regarding the tax of the refractometer that I recentrly bought form US. Nothing strange about that, but the amount was a bit strange - half the sum that I payed! According to my knowledge we have  25% tax in Sweden; not 50%. A closer look gave that 1/5 of the price was some fee that I probably have to pay - but still it was to much.A good thing about beeing home and ill is that you find time to deal with those small things (and they are basically enoguh for my energy level right now). So, I called today and it turned out that they had add tax twice for the shipping. So, I am getting a new bill and probably saved about 20 dollars. Thats always something for a short phonecall. Sometimes it is good to keep the brain working.

Hästfärg i detalj

Ok, jag är hemma och är sjuk. Just nu orkar jag inte mycket mer än att läsa eller sitta framför datorn/TV:n. Därav kom jag in på denna nördiga fundering och idé. Skyll på febern om ni vill.

Peppers sire Buck, look close antd you see the roan.

Also sired by Buck and roan.

Någonstans i detta råkade jag åter läsa på lite om hästfärger och om att konstantskimmelgenen nedärvs tillsammans med genen på extension locus. (Genen som avgör om hästen får en uppsättning röd eller svartbaserad grundfärg). Alltså ärvs E eller e ner tillsammans med genen för konstantskimmel, även om det ibland sker ändringar. I alla fall, därmed tänkte jag kolla vad som är den troligaste uppsättningen för Pepper på extension locuset. Han far har fått både röd och svartbaserad avkomma och måste därför vara Ee på extension locuset. Om hans far hade fått många rödskimmlar hade man kunnat misstänka att han ärvde ner konstatskimmelgenen och rödgenen tillsammans. Hade det varit tvärtom -  många svartskimmlar kunde man misstänka att han nedärvde svartskimmel och genen för svartgrundfärg tillsammans. Självklart måste man även ta hänsyn till stonas färg - även de ger en gen till E locuset. Peppers mamma till exempel kan vara EE på extension locuset eftersom hon bara har gett svartbaserad avkomma. (Men det kan också vara en slump och hingstarnas förtjänst)

Sagt och gjort, RMHA har en bra databas över alla individer och jag hittade enkelt 25 avkommor efter Buck (Peppers far). Problemet är bara att enbart en av dessa är registerad som konstantskimmel - min Pepper. Nu har jag sett bild på Buck och han är utan tvekan en konstantskimmel. Jag har även sett en avkomma hos  Peppers uppfödare som var konstantskimmel och en på en hemsida. Men, statistiskt sett borde det ha varit ungefär 12 stycken konstantskimmlar bland dessa avkommor!

Så, jag blev inte mycket klokare - utom på att det troligen fins ett antal hästar som inte är registerade med fullständig färg i registren. Som bonus hittade jag två avkommor som var registerade som bärare av en gulgen - utan att någon av föräldrarna hade någon (vilket inte är möjligt).

OK, I am home and ill. I don't have energy to do much more than reading or watching the computer och television. Guess that was how I got this nerd idea to pop up in my head. Blame the fever.

Sometime I managed to read up on horse color again and once more saw that the roan gene is linked with the gene at the extension locus. (The locus that determines if the horse get red or black based). Therefore E or e is inherited together with the roan gene, even if over-crossing do occur. Anyway, why not try to figure out the most possible setup for Pepper at extension locus? His father has sired both red based and blackbased offspring and therefore needs to be Ee at the extension locus. If his father had sired many red roans it could be expected that he inherited the roan gene and the red gene together. If the reverse, It could have been expected that he inherited roan with his blackbased gene. And of course the mares colors needs to be considered. Peppers mom for example might be EE at extension locus as she only has blackbased offspring. (But it might also be a coinsidece and sometimes because of the stallions).

Anyway, RMHA have a good and easy accessible database with all horses pedigrees and I easily found 25 offspring to Buck (Peppers sire). The only problem is that only one is registerd as a roan - my Pepper. I have seen pictures of Buck and he is a roan. I have also seen an other offspring from him at Peppers breeder that was roan as well, and one more offspring at an webpage. But, statically, I should have been around 12 roan offspring among those 25!

So, I didn't learn much - except that probably some of those horses aren't registerd with their full color. Fun thing is that I also found two offspring that claimed to carry a creme gene even if none of the parents did (that is not possible).

Hästfärg - Årstidsskiftningar

Percy in the add, august 2011

Förutom att hästar sätter en rejäl vinterpäls så kan de även ändra färg en hel del mellan säsongerna. Nu råkar jag ha två hästar som är extrema på det.  När det gäller Pepper är det ingen överraskning, det karakteristiska för en konstantskimmel är just att den byter färg över året. Percy däremot var en större överraskning. Ett tag tyckte vi att hon bytte färg varje vecka...Jag har fått höra att hennes farfar, som också är en silvergulbrun även han byter färg mellan säsongerna och åren. En anledning kan vara att de troligen båda bär på sooty genen - den lär ha lite av den effekten.

A very visible line at the back (but she is not a dun)

Calinka och Bunny är inte alls lika extrema i sina färgbyten, men jag tar med några bilder på dem. När det gäller Calinka är det tydligt att hon blir solblekt på sommaren - i vilken utsträckning har varierat mellan åren. Dessutom tenderar blekningen att vara störst där någon utrustning har legat, under sadlen, under tränsets nackstycke, eller där täckes nerkant har gått emot frambenet...

Winter face, very dark around the eyes.

Percy infebruary 2012

Horses tend to put on a good winter coat, but they may also change color between seasons. I own two horses that is good at that. When it comes to Pepper taht is what would be expected for a roan horse. Percy on the other hand was a bigger surprise. Last spring we thought that she changed color each week... I have heard that her grand sire, a silver buckskin as well, is the same . One reason might be that they probably both carry the sooty gene and that gene is suspected to behave just like that.

Percy, end of mars 2012

Calinka and Bunny is not at all as extreme in color change, but I show some pictures of them as well. When it comes to Calinka she get sun bleached to different degrees different years, and usually she gets light where some equipment have been used. For example the saddle, the place where lower end of the rug touches the front leg, the place where the bridle goes behind the ears...

Percy, end of mars 2012, close up - her front looks chocolate!

Percy, begining of april 2012

Percy's summer face, not at all as dark as before. and much clearer mottles on the nose.

Percy winter 2012-2013

Pepper in december/january 2011/2012. nearly black.

Pepper, beginning of February 2012

Pepper in april 2012

Pepper, end of August 2012. He didn't get much lighter than this.

Close up at Pepper's summer coat.

Pepper, early 2013.

Bunny, September 2011, Kentucky

Bunny, June 2012, Kentucky

Bunny has just arrived, end of August 2012, Calinka behind.

Bunny winter 2102-2013

Calinka spring, maybe 2008

Calinka, summer 2011, a red tinge to the body

Calinka, summer 2011, red parts at the front

Calinka, summer, maybe 8 years ago.

Calinka, winter 2012-2013

Pepper hamnar visst alltid i kläm...

Och så var planen att jobba Pepper idag, tömköra eller rida lite. (Och förhoppningsvis hinna ta ut Calinka och Percy). OM det nu inte hade varit så att jag råkade på den härliga sjukan som Isac har varit hemma för i veckan. Så istället fick Kristian och Isac se till hästarna. Suck. Just idag känns det som om förra året börjar om. Förra året som hela tiden innebar massor med oförutsädda mindre förhinder och som jag trodde skulle vara en engångsföreteelse. Aldrig under mina år med hästar, har jag haft ett år med åt hållet lika många hinder som 2012. Precis som förra året verkar det dessutom var Pepper som, av olika anledningar, hamnar mest i kläm...

Precis när jag tyckte det börjat flyta på med nya medryttare så blir det förhinder varje gång jag ska göra något med Pepper - eller i varje fall förska få kontinuitet. Vilket han kräver mest av alla (så klart). Antingen börjar mina magmuskler bråka när jag ska göra något med Pepper, eller så åker mannen iväg, eller så blir jag sjuk, samtidigt som det envisats med att vara isgata under snön i ett par månader nu! Och, som bonus verkar han just nu vägra att uppföra sig bra med någon annan än mig... Och jag som inte ens tycker att jag brukar vara sjuk ofta - det är sällan jag är rejält däckad - om man nu inte räknar in 2012 då jag slog rekord i det.

Ja, ja, det är väll bara att tänka positivt och försöka komma igång så fort det går. Och allt verkar ju lösa sig sakta men säkert, trots allt även om det tar längre tid än jag önskat.

Today I planned to work Pepper, long reining or dressage.(And hopefully have time to do something with Percy and Calinka). IF i hadn't got the wonderful illness that kept Isac from kindergarten this week. So, instead Kristan and Isac had to go and feed the horses. Today it feels as last year starts all over again. Last year that meant a lot of unpredicted obstacles for spending time with my horses, and that each of them seemed to be a "one thing"thing.  I have never, thru all my years with horses, came close to as many obstacles for working my horses as 2012. And, as last year Pepper seems to be the one that is most neglected.

I just thought that it started of good with new people that help me with the horses, but still something stops me every time I am supposed to do something with Pepper. Or at least try to get some consistence working with him. Of course he is the one that demands that the most. Either my abdominal muscles starts to complain badly, my husband goes away or I get sick; not to mention the icy roads beneath the snow that have been around for two months now! And, as a bonus, he seems to behave only with me right now...I really don't think that I am ill often, or at least ill in the way that just make you sit in the bed and feel sorry for your self. But during 2012 I broke the record and I really hope this year isn't going to continue in the same way...

Well, I guess the only thing to do is to think positive and start over as soon as possible. Everything seems to work out in a good way, even if it takes more time than I would wish for.

Hästar uppför sig inte alltid lika med olika personer

Isac bestämde sig i sista stund för att inte följa med på sin fars dagstripp utan blev hemma med mig. Så, istället för att ha en hel dag att göra vad jag kände för i stallet blev det en kort vända med Isac. Tack och lov kom även Sandra ut.

När vi kom upp hade Sandra varit ute med Percy - och Percy hade börjat se monster och vara ovanligt konstig. Hon, som brukar vara en klippa. Må vara att nya containrar hade placerats ut, men ändå?  De vände hemmåt istället - inte lätt att bråka med tanke på underlag. Calinka var på sämre humör än vanligt - eller hon kan snarare ha varit på extra bra humör senaste tiden. Så, det måste ju varit ett kul byte av häst från rädda/fåniga Percy till griniga Calinka... Men, det jag såg av deras dressyrpass blir allt bättre och Sandra hade hittat flera ljuspunkter när hon kom tillbaka in.

Isac was amused that Bunny liked the trash bin.

Isac och jag tog ut Bunny och Mika på en kortare promenad - där var det en liten ryttare som istället ledsnade väldigt fort. Pepper fick vara kvar i hagen. Han har varit en ängle med mig, men jobbig med övriga i veckan så jag ville inte hålla på med honom med ett litet barn i närheten. Och Isac hade inget tålamod kvar heller för den delen.

Det är intressant hur en häst som man tycker sig känna väl plötsligt kan visa andra sidor för andra personer. Att Calinka är på detta sätt visste jag redan, men att även Percy och Pepper visar dessa tendenser... Till bådas försvar måste jag säga att det verkar vara lite stökigt i hagen nu. Jag tror Bunny försöker ta en högre position i flocken och att det gör både henne coh Percy nervösa. Alla dräktighetshormoner som spelar ut. Kanske även Pepper påverkas, eller om det för honom bara handlar om vårkänslor och överskottsenergi.

It is not always easy to get back in the pasture when the girls are out.

Tidigare i veckan förresten: Maria tog ut Calinka på tisdagen. Jag tömkörde Percy ett väldigt kort och lungt pass på onsdagen och skulle tömkört Pepper med, men mina magmuskler började bråka med mig i precis fel tid. Torsdagen var jag och Sandra ute; vi tog en ungefär 40 minuter lång vända med Percy och Pepper. Nanette pysslade med Bunny och Tora red på henne och Björn red dressyr på Calinka. Jag fick se ett filmklipp ifrån det och han har redan blivit mycket säkrare i sadeln och lärt känna Calinka bättre. Fredagen fick Calinka ett uterittspass med Maria - hon måste få springa på lite ibland också - det är ju vad hon gillar bäst.

Isac decided in the last minute to stay home and not join his father on his day-trip. Instead of having a day when I could do whatever I wanted in the stable I got a very short visit. Thankfully Sandra visited as well.

Percy showing of - canter.

When we arrived Sandra had been out with Percy - and totally unexpected Percy had seen monsters. She, that usually is very cool. Ok, there was some new containers placed close to the road, but still? They decided to go back home instead - the roads are not giving the option to fight with a horse. Calinka was crankier than usual - or maybe she has been in a good mood for some time. A fun change of horses - from the spooky Percy to cranky Calinka... But, from what I saw of the dressage work they did that is improving and Sandra told me when she came back that she had had some good moments.

That got into a trot.

Isac and I took Bunny and Mika for a short walk - then the young rider got bored. Pepper was left in the pasture. He have been an angel with me lately but  not as much with the other people and therefore I didn't want to work him with Isac around. And Isac didn't have any patience left either.

Pepper is shedding, look how bright his neck is.

It is interesting how horses you think you know behaves rather unexpected with other persons. I knew that Calinka do that, but both Percy and Pepper as well? I have to say to their defense that it seems to be a little disturbance in the pasture right now. Bunny seems to claim a higher position and I think that makes both her and Percy nervous. All pregnancy hormones flying around... It might be that even Pepper is influenced by that, or if it is only spring hormones and to much energy.

Earlier this week by the way: Maria took Calinka for a trail ride at Tuesday. I long reined Percy very shortly during Wednesday and should have worked Pepper as well but my abdominal muscle started to fight with me at the wrong time- At Thursday Sandra and I was out for about 40 minutes with Pepper and Percy. Nanette cared for Bunny and Tora took a walk tour on her back. Björn did some dressage work with Calinka and I saw a video from that. He has already became much more secure at Calinka's back. Friday turned into a fast trail ride for Calinka - she needs to run sometimes as well.

Best time of the trip according to Isac - walking back to the car.

Ridkjol

När ens hästar bor på ett slott är det svårt att inte inspireras och vilja ta fina kort i omgivningarna...

Jag har tyvärr kollat omkring för mycket på internet och kom över beskrivningar på ridkjolar. Så jag var ju tvungen att testa... En gång var detta en gardin, men med några enkla tag blev det en kjol.  Om den fungerar som jag tänkt får det nog bli en i ylle senare. Fördelen med denna kjol är att den är delbar, dvs det går att rida i gränsle med den.

Jag har även gjort en kjol som istället är så vid att den går att sitta i sadeln med. Då får kjolen istället täcka hästens länd och kors.

A first try, need some more work until finished. This is the skirts that divides on each side ot hte horse.

Detta kan även matchas med en huva och en korsett, fast korsett blev inte perfekt vid första försöket så jag får nog göra en till...

When your horses lives at castle you can't help to get inspired and want to make nice pictures in the surroundings...

The first and only time that both skirts was tried on horseback. I wear the skirt that covers the horseback.

The skirts that covers the back of the horse while not in the saddle.

I have been looking around to much on the internet and came across patterns riding skirts. So I had to try...Once this was a curtain, but with some easy adjustments it turned into a skirt. If it works out as planned I think I make another one in wool later. The big plus with this is that I don't need to be in a sidesaddle as it splits so I can sit in a regular saddle.

I have also made a skirt that is so wide that I can use a regular saddle and then the skirt covers all the horse behind me and to the tail.


This things can be matched with a hood and a corset, but the corset didn't turn out perfect at the first try so I guess I have to do one more... 

Föllåda

Snart är det bara en månad kvar tills Bunny beräknas föla. Därmed är även mina förberedelser i full gång. En av dessa saker är en "föllåda" som innehåller vad man kan behöva. Man vill inte precis behöva åka och handla om man skulle få ett föl som är svagt och behöver lite extra hjälp... 

Saker som finns med är:

• Klyx (hingstföl har ofta svårt med mekonium)
• Klorhexidin (desinficera navelsträngen)
• Engångshandskar
• Nappflaska och spruta (matning av svagt föl)
• Termometer, glidslem + tempfodral
• Colostero refraktometer (mäta råmjölkskvalitéen)
• Papper och penna
• Tvättlappar
• Vetwrap
• Nödproviant för den som vakar över fölningen.
• Telefonnummer till veterinär och för att få tag på transport.

Och så är allt lagt i en genomskinlig låda med tydlig märkning så att den ska vara lätt att hitta. Ännu sakns några av sakerna, men inom kort ska den vara klar och på plats i stallet.

Dessutom blir det ett hemmasytt föltäcke och en stor handuk i en separat påse i närheten. Man vet ju inte hur kallt det är när Bunnys fölunge föds.

It is soon time for the arrival of Bunny's foal. Therefore I have started to prepare. One thing is a "foaling box" that contains a lot of things that might be needed. You don't want to go shopping if you get a week foal that need special care. 

Things that is packed:

• Disinfectant for the umbilical cord
• A baby bottle and a syringe (to feed a week foal)
• A bottle of purgative (male colts sometimes have problem with the meconium)
• Gloves
• Termometer + protection for the termometer
• Colostero refractometer (check milk quality)
• Pen and papper
• Vetwrap
• Washcloth
• Emergency food for the human.
• Phone numbers to vet and trailers

Everything packed in a see-throw box that is clearly marked to be easily found. I still haven't got everything on the list, but it is soon going to be ready and in the stable.

I also made a foal rug as it is hard to predict the weather. That and a big towel is kept separately in a bag close by.

Percy gentestad

Percy är registererad som silvergulbrun både i sitt svenska pass och i RMHA. Men, i och med att man och svans inte är kritvita har flera ifrågasatt hennes färg. Det bero troligen på att islandshästar (som nästan är den enda rasen i Sverige med färgen) oftast verkar behålla mycket mer av det vita i man och svans än många andra raser. Maria och jag har varit tämligen säkra på att det är rätt, men i julklapp gav Maria mig ett gentest på Percy. Igårkväll kom resultaten - hon har en silvergen.

För att testa för färg använde vi oss av US Davis i USA. Det innebar att tagel togs enligt specifika instruktioner från deras hemsida och sedan postades till USA. Det är mycket billigare än att göra analysen i Sverige och laboratoriet utför sådanahär analyser. Priserna ligger nu från 25 dollar (+ porto) per färggen, även om vissa tester är något dyrare.

Percy is registered as a silver buckskin both in her Swedish passport and in RMHA. But, some people in Sweden have questioned her color as her mane and tail isn't bright white. That is probably as Icelandic horses (that is nearly the only breed with the color in Sweden) seems to maintain the white mane and tail much more often than many other breeds. Maria and I have been rather certain that she carry the silver gene, but for Christmas Maria gave me a gene test for Percy. Yesterday evening the results came back - she carries one copy of the silver gene.

To test fot the color we used US Davis in US. We had to take a hair sample according to instructions from the laboratory and then send them to US. It is much cheaper than to do the analysis in Sweden and the laboratory is used to the procedure. The prices range now from 25 dollars (+ stamps) for a single color gene up to about 40 dollar, depending on color.

Ny vecka

Hemma med febrigt barn fanns det plötsligt tid att skriva en, eller ett par, rader. Igår tog jag, Pepper och Mika en promenad i mörkret. Mitt i promenaden var Pepper bara tvungen att kolla om jag var med - men insåg snabbt sitt misstag. Jag var beredd på att han skulle kolla mig lite extra när han nu hamnat i den situationen med andra. Nåja, ingen fara eller något svårt.  Tyvärr var det sådan skare att Mika började blöda på benen så sista biten fick jag bära henne. 

Bunny verkar hormon påverkad och ville absolut inte vara i stallet så hon fick stå själv utanför medan övriga var inomhus. Det var ok enligt henne och det var inga problem att leda Pepper förbi henne när jag väl tog ut honom.

Idag galoppjobbade Maria Calinka och tydligen var hon lite stel - jag tyckte det inte blev så hårt i söndags, men visst, en hel del trav så det kanske inte var helt oväntat. Percy och Bunny lär ha disskuterat rang.

Home with a child with fever I found some time to write a line, or two. Pepper, Mika and I took a walk yesterday in the dark. In the middle of it Pepper had to test me - and soon realized his mistake. I were prepared that he might do something like that as he had with the new people. Well, nothing difficult to handle.Sadly the snow was so sharp that Mika started to bleed on her legs so I had to carry her the last bit.

Bunny seems to be changing (hormones?) and didn't want to stay in the stable. So, she stood outside while the other was indoors. That was much better accordning to her and there were no problems to lead Pepper by when I brought him out.

Today Maria did some canter work with Calinka and she was a bit sore. I didn't think I worked her very hard this Sunday, but not very little either. Percy and Bunny seems to be discussing the pecking order.

Ny ridväg

Idag red jag för första gången ut med Silvia och hennes Sunshine sedan före jul. Kul, Sylvia kan ridvägarna runtomkring bättre så nu fick jag se en ny härlig väg. Dessutom träffade vi på de i närmaste grannstallet och lärde oss lite mer om dem.

Please, let us in!

Under tiden var Nanette, Björn och Tora i stallet. Nanette marktränade Pepper och han testade henne rejält och på ett sätt som jag aldrig har upplevt. Mindre kul, men vi får nog jobba ihop med det framöver. Därefter tog de ut Percy och Bunny på en promenad och Tora red Percy. Hon, som brukar vara lugnt var skärrad så Tora fick byta häst till Bunny istället.

Väl hemma satt jag upp på Pepper och han var jättelugn och snäll direkt i stallet och i all hantering, bara lite pigg när jag longerade honom innan. Men väl i sadeln var det inget problem och vi jobbade lite i dressyren.

A not very good picture of Bunny's belly.

Today I went for a trail ride with Sylvia and her horse Sunshine, the first one since before Christmas. Nice, Sylvia knows more roads in the neighborhood than I do so she showed me a new one. We also meet a person from the closest stable and learned more about them.

At the same time Nanette, Björn and Tora cared for the other horses. Nanette ground worked Pepper, he tested her in a way that I have never experienced . Not very nice, but we have to work on that together for a time. They also took Bunny and Percy for a walk and Tora sat on Percy. Percy, that usually is very calm was tense and Tora changed to Bunny instead.

When I came back I did some dressage with Pepper. He was calm and nice in the stable, only a bit energetic when I longed him a couple of laps before getting in the saddle. Otherwise he behave very well.

Bunny bus

I am just a sweet girl...

This is ok - isn't it?

Vi har lite problem med elen i staketet just nu...

We have some problem with the electricity in the fence right now.

Dressyr två dagar i rad för Calinka

This was before we started

Igår fick Calinka gå dressyr med Björn medan han friskar upp sina ridkunskaper med hjälp av Nanette och det ska ha gått bra. Idag hjälpte jag Sandra med lite tips i dressyr. Calinka skötte sig utmärkt även om hon med svansen visade vad hon tyckte när Sandra började be henne om att jobba lite. Och Calinka vill tillägga att det är mycket, mycket roligare att galoppera fort över fälten.

Nanette hanteringstränade Pepper lite igår och han började testa henne - precis som han gjorde med mig för ett år sedan. Men, det verkar ha löst sig bra. Idag tömkörde jag honom och trodde att han skulle fara runt ordentligt eftersom han inte jobbat på hela veckan. Tydligen är han trött på tömkörning för det var inte mycket fart i honom.  Men, då kunde Sandra ta över tömmarna och testa lite, hon hade aldrig tömkört innan.

Yesterday Calinka helped Björn refreshing his knowledge in the saddle with some help from Nanette and I was told it went well. Today I helped Sandra. Calinka  with some dressage. Calinka behaved well even if her tail told be what she thought when Sandra begun to ask her to work. And, Calinka would like to add that galloping at the field is much much more fun.

And she can work like this.

Nanette did some work from the ground with Pepper yesterday and he started to test her as he did with me last year. Even if it seems to have gone well. Today I long reined him and expected a lot if energy but he seems to be a bit tired of this as he didn't want to work very much. But then I could lend the reins to Sandra instead, she had never tried long reining before.

Some gallop to reward her a bit - she likes to run (but isn't hard to stop even if it might look like that in this picture)

Bästa valentin presenten?

The paper that makes the difference!

Jag är ensam hemma eftersom Kristian oväntat fick åka till Italien i familjeangelägenheter och hann därför inte förbi brevlådan förrän Isac nu somnat. Döm om min förvåning när jag fått ett brev - från Skatteverket. Det kan dessutom innehålla en av de bästa valentinpresenterna någonsin - besked på att jag får driva min uppfödning som ett företag, dvs. en F-skattsedel. (Och just nu tror jag att det är positivt, jag inser att det kommer att finnas många sidor på det, men de tar vi då). 

Jag har kämpat för detta sedan hästarna anlände till Sverige och har inte ens orkat skriva om att jag försökte en andra gång efter det första avslaget. Det känns som om jag nu får en möjlighet att faktiskt komma igång med detta på ett lite annat sätt. Vad som gjorde att jag lyckades denna gång? Jag vet inte, kanske att jag tog LRF till hjälp, kanske att jag nu kunde visa på att stona var dräktiga, att jag försökt visa upp rasen, eller en annan handläggare. Ingen aning, men oavsett så känns det bra!

I am home alone as Kristian unexpected had to go to Italy in family business and hadn't time to pass the mailbox until now when Isac had fallen asleep. I got kind of surprised when I found a letter - from the tax authorities. It held one of the best Valentin presents ever - a recognition that I can have my horse breeding as a company. (Right now I only see the positive things about it, but I understand that it holds many side, but I think about that later).

I have been working for this since the horses arrived to Sweden and haven't even had the strength to write about making another try after the first denial.I feel as if I now get a chance to work this a little bit in another way. Why I succeed this time? I don't know, maybe as I took some help from a company, maybe that I now could show that the mares were pregnant, that I have tried to show my breeding at some different occasion or simple that it was an other person looking at my application. What ever it was, it feels great!