Utveckling av företag

Åren går och jag märker att Rocky Mountain som ras har blivit ett mera känt begrepp. Jag får fler och fler frågor om rasen av intresserade människor. Jättekul! På sistone har det kommit ovanligt många förfrågningar från folk som vill köpa vuxna hästar. Då blir det svårt - jag får hänvisa till Europa och jag förstår att det tar emot för för många att åka dit (eller till USA). Kanske inte så konstigt att jag ännu inte hört om någon förutom Sylvia som importerat Rocky.

"Egentligen" borde jag nog därför ha ett antal vuxna, ridna, hästar till salu kontinuerligt. Men då skulle jag både behöva mer plats än vad jag har idag och inte minst mera tid. Och skulle jag lägga mera tid skulle jag behöva jobba mindre på mitt andra jobb och skulle då bli väldigt beroende av att sälja hästar till bra pris ofta. Jag tror inte Sveriges marknad är redo för det ännu...

Så, vad kan vara görligt? En idé skulle kunna vara att ta in ett par dräktiga ston till. De skulle i alla fall inte kräva lika mycket tid som hästar som säljs i full ridkondition.  En annons med tre intressanta individer dök upp från en säljare jag litar på gjorde mig riktigt sugen på den idén. Dessutom skulle jag kunna sälja sto eller föl nästa år istället för att som planen är nu, vänta till 2017-2018. Nuvarande ston vill jag inte sälja; de är så underbara och jag gillar dem så mycket mer än jag någonsin trodde att jag skulle göra. Det är lättare att sälja när man bestämt sig för det redan från början. Men så ska man ha pengar för att genomföra det hela. Så nu funderar jag på hur det skulle kunna lösas. Vi får se hur det går.  Men det är väll som alltid med hästföretag - massor av probelm som behöver lösas. Tur att jag gillar det!

Developing the business

The years are passing by and the Rocky Mountain horses gets more known I Sweden even if there still is a long way to go until it is more commonly known. I get more and more questions about the breed and more and more people that want to buy one. I like that! Problem is most people want an adult, broke horse. Then I have to try to guide them to horses for sale in Europe (or US). But I understand that it is much harder than buying a horse in Sweden. It might not be strange that I don't know about anyone except Sylvia that actually have imported horses.

Therefor I guess that I "should" have a couple of grown up, broke horses for sale all the time. But then I would need a bigger place and more time. To get more time I would need to work less at my other work and then I would depend on selling horses regularly with a good profit. I don't think the Swedish market is ready for that yet...

So, what can I do? One idea would be to bring a few new broodmares along, at least they wouldn't need as much time as riding horses. I saw an add recently with mares that would fit perfectly. Guess if I got tempted! That would also make mare or foal available for sale next year and not 2017. I guess that to to this the best thing would be to sell the mares I have now but I really like them. Plus, I find it so much easier to sell when you have decided that from the beginning. So now I only need to find the money to support my plans. Let's see how that goes. I guess that is as usual with horse business - problems that needs to be solved. Luckily I like that!

Firmabilen

I födelsdagspresent av mannen fick jag dekaler till bil och släp. Nu har vi äntligen fått dem på plats.

I birthday present from my husband I got decals for the car and trailer. Finally we got them in place.

Papper och glömskan

Mistakes happens...

Fixade med lite papper idag inför registering av Embla och Tea och insåg då att jag skulle ha skickat in en blankett till Svenska hästavelsförbundet max en månad efter Emblas födelse för att tala om att hon var född. Nu har det gått lite längre tid. Nåja, bättre sent än aldrig misstänker jag?

..och det är en del att tänka på - mitt fokus har varit på registeringen i USA ännu...

I looked over some papers today for registration of Embla and Tea and realized that I should have sent a paper to Svenska Hästavelsföreningen (that are going to do the passports for them) within Emblas first month. That time is already up. But I guess it is better late than never?

..and my thoughts have been about the registration in USA...

Besök

Idag kom besök från andra sidan Vättern som ville titta på Rockisar. Det är kul att visa upp hästarna, även om det inte var ideala förutsättningar - ingen av dem är igång och det var fullt med odjur. Jag tog ut Pepper och tömkörde eftersom veterinären sagt att det är bra att han rör på sig, men han blev så irriterad av alla bitande insekter att han lyssnade väldigt dåligt på mig och mest bara ville springa ifrån dem. Och jag förstår honom faktiskt. Nåja, i alla fall fick de se hur han rörde sig - även om det inte blev som jag tänkt. Pepper är dessutom något bättre, likosm Calinka.

Visitors

Today we got visitors from the other side of Vättern that wanted to meet Rockies. It is nice to show the horses, even if today didn't bring the best conditions. None of the horses have been worked in a while and it was a lot of insects. I long reined Pepper as the vet encourage me to let him move, but he got so upset with all the big, biting insects that he only wanted to run and didn't listens very well. And I do understand him. Well, anyway they got to see him move - even if he didn't behave as I wanted. Pepper is a little bit better, as is Calinka.

Tagelarmband

Äntligen har ett projekt jag började på för ett bra tag sedan blivit klart - ett tagelarmband med en länk från alla de vuxna hästarna.

Dessutom signerade jag bokföringen i fredags - så skönt att få den ordnad av någon annan och mest bara behöva skriva på. Nu finns allt fint samlat i ett par pärmar.

Finally a project that I started some time ago is finished - a bracelet made of horse hair from the grown up horses.

I also signed the bookkeeping this Friday. It is so  nice to have that done by someone else and only have to sign. Now is everything nicely collected in a couple of covers.

Det är ljust!

För första gången på länge var det ljust när jag kom till stallet på kvällen! Inte alls fel med tidsomställningen.

Nearly dayligth when I arrived - Pepper in his pasture.

För att njuta av den vackra dagen och ljuset  kunde jag inte motstå att ta Percy på en halvtimmes ridtur längs med grusvägen. Hon var helt som vanligt; skavet verkar ha läkt fint och sadelgjorden kom inte åt det denna gång. Hon töltade villigt framåt även om hon ännu inte är helt stabil i gångarten utan lätt växlar lite fram och tillbaka, särskilt nu då hon hittat traven lite i snön. Kul hade vi och det var inte ens mörkt när vi återkom.

Istället gjorde jag som jag tänkt och fixade iordning Pepper och tömkörde honom medan solen gick ner. Han börjar vara riktigt bra på sidvärtesrörelse på töm i skritt även om ridbanan var isig. Dessutom fick han mig att skratta högt när han inte kunde utföra öppna i högervarv – förrän jag tog staketet till hjälp – då började han göra dem innan han ens fick något stöd av det. Fältet fick återigen tjänstgöra för lite trav och galopp och även denna gång fungerade inte galoppen. Efter ungefär ett halvt varv blev han störd, bakbenen började nästan hoppa jämfota och så bröt han av. Undrar om det är den tunga snön eller faktumet att vi jobbade i en väldigt lätt sluttning som orsakade det hela. Eller något annat? Det gick i alla fall bättre när vi kom ner på plan mark och i vänster varv.

Calinka reds av Björn tidigare under eftermiddagen, tydligen var hon pigg och glad och svår att lugna ner på dressyrbanan – jag brukar ha motsatt problem. Tora red på Bunny och Nanette promenerade med, med Percy. När jag kom upp var Calinka väldigt kelig – jag tror hon blir allt mer som en Mountain-häst till sättet!

Lyckades även lämna in papprena för deklaration för att få hjälp med den. Det har varit så mycket strul att få igång företagande att det känns skönt att inte behöva tänka på deklarationsbiten med, särskilt inte första gången. Med tiden kanske jag orkar lära mig hur man gör själv – eller i alla fall kunna göra en del själv.

Daylight!

For the first time in a very long time it was not dark when I arrived to the stable in the evening! Summer time isn’t a bad thing.

I couldn’t resist enjoying the beautiful day and the light and quickly tacked up Percy and trail rode for half an hour. She was as usual, the scratch from the girth has healed well and the girth stayed away from it. She gaited voluntarily even if she is not fully settled in the gait and easily switches a bit between gaits; especially now when she has found her trot in the snow. We had a lot of fun and it wasn’t even dark when we got back.

Instead I followed my planed and got Pepper prepared for long reining. We worked while the sun set. He starts to get really got at lateral movements in walk while long reining even if the arena was full of ice. He made me laugh when he couldn’t do shoulders in to the right, but as soon as I got him against the fence he did it without problems and without using the support the fence offered. The field besides the arena once more got used for trot and canter work. The canter didn’t work this time either; after half a lap his hind legs nearly started to jump as a rabbits and he got into a trot. It might be the heavy snow or that we worked with a slight height difference at the circle. Or something else? It was better at totally flat surface and the left lap.

Calinka was worked by Björn earlier in the day; she had a lot of energy and was hard to get to work slowly at the arena – I usually have the opposite problem. Tora “rode” Bunny and Nanette walked Percy a little. When I got there Calinka was very sweet and wanted to be cuddled – I think she becomes more and more like a Mountain horse.

I also managed to get all my tax pappers into a firm that are going to take care of that. It has been so much obstacles in the way to get the company started that it feels very good to have someone else to do this part.

Especially the first time. By time I might get the inspiration to learn - or at least to part of it by myself.

Bästa valentin presenten?

The paper that makes the difference!

Jag är ensam hemma eftersom Kristian oväntat fick åka till Italien i familjeangelägenheter och hann därför inte förbi brevlådan förrän Isac nu somnat. Döm om min förvåning när jag fått ett brev - från Skatteverket. Det kan dessutom innehålla en av de bästa valentinpresenterna någonsin - besked på att jag får driva min uppfödning som ett företag, dvs. en F-skattsedel. (Och just nu tror jag att det är positivt, jag inser att det kommer att finnas många sidor på det, men de tar vi då). 

Jag har kämpat för detta sedan hästarna anlände till Sverige och har inte ens orkat skriva om att jag försökte en andra gång efter det första avslaget. Det känns som om jag nu får en möjlighet att faktiskt komma igång med detta på ett lite annat sätt. Vad som gjorde att jag lyckades denna gång? Jag vet inte, kanske att jag tog LRF till hjälp, kanske att jag nu kunde visa på att stona var dräktiga, att jag försökt visa upp rasen, eller en annan handläggare. Ingen aning, men oavsett så känns det bra!

I am home alone as Kristian unexpected had to go to Italy in family business and hadn't time to pass the mailbox until now when Isac had fallen asleep. I got kind of surprised when I found a letter - from the tax authorities. It held one of the best Valentin presents ever - a recognition that I can have my horse breeding as a company. (Right now I only see the positive things about it, but I understand that it holds many side, but I think about that later).

I have been working for this since the horses arrived to Sweden and haven't even had the strength to write about making another try after the first denial.I feel as if I now get a chance to work this a little bit in another way. Why I succeed this time? I don't know, maybe as I took some help from a company, maybe that I now could show that the mares were pregnant, that I have tried to show my breeding at some different occasion or simple that it was an other person looking at my application. What ever it was, it feels great!

Fb sida

Igår blev det en promenad med Pepper och Mika i mörkret. Oväntat nog var det inte så halt som jag trott - men underlaget är fortfarande inte kul.

Idag tog Maria ut Calinka på en ordentlig vända och jag har försökt börja en Facebook sida för Ullekalv Rocky Mountains Horses. Nu finns i alla fall en grund uppe, det får blir lite mer finfix på den framöver.

Yesterday I took a walk with Pepper and Mika in the darkness. UNexspectedly it wasn't as icy as I thought.

Today maria took Calinka for a good trail ride and I have tried to start a facebook page for Ullekalv Rocky Mountain Horse. I have got a very basic thing running, but need to do more work there later.

Knep och knåp

Den här veckan blev mannen tvungen att akut jobba på sin båt som han försummat för att bygga lösdrift till mig. Därför har jag blivit tvingad att vara hemma själv på kvällarna och lämna över hästmotionen till andra. Så, vad gör man inte; jag har målat dörrarna till en dörr på lösdriften, snickrat på en selhängare och så fixat schabrak och sadelöverdrag till Isacs sadel. Dessutom insåg jag att det visst är betäckningsrapporter som ska skickas in. En omgång till SH och en till RMHA. 

...och dessutom har jag hunnit skämma bort mig själv lite med godis och extra vård av händer och fötter. Det är inte heller så dumt då och då...

This week my husband just had to work with the boat that he has neglected to build my shelter. Therefore I had been forced to stay at home during the evenings this week and let others exercise the horses. But, I haven't  been unemployed; there was doors to the shelter that needed to be painted, a hanger for Isac's saddle that needed to be made as well as a saddle pad and a saddle cover. And I realized that both RMHA and SH, the register in Sweden that I have to use to get passports want stallion breeding results sent.

...and I have also found time to spoil my self caring for hands and feet and some candy. Not such a bad thing either....

Länsstyrelsen och hovslagaren på besök

At arrival, she even seemed to find it hard to move 100% properly.

Idag kom Länsstyrelsen på besök för att titta på lösdriften och paragraf 16 tillstånd. Skönt att äntligen få det gjort! Det blev några mindre anmärkningar, men på det stora uppfattade jag det som att de tyckte allt var bra. Som backup hade jag tagit med mig maken om de hade haft mer ingående frågor om någon konstruktionsdetalj.

Me  trimming little and moving in a big pasture got the front feet into this in 2 weeks.

Bunny fick även hovslagarbesök, hennes fötter var inte vackra när hon kom. Vi har däremot jobbat målmedvetet på att lyfta dem och hon skötte sig utmärkt med framhovarna. Bak lät vi vara då de är helt ok. Mycket knäckebröd fick det bli för att muta fröken. Att fötterna överhuvudtaget blev så fula beror troligen på tiden i karantän. Där har jag svårt att tro att hon kunde röra sig som nu och fötterna flöt ut och blev fula. Hos tidigare ägaren var hovarna på alla hästar jag såg fina trots att han själv sa att han aldrig använde sig av hovslagare. Min hovslagare berömde Bunnys runda fina fötter. Vid nästa besök satsar vi på bakfötterna!

After farriers visit

Today Länsstyrelsne (a Swedish Authority) came to visit and look at the shelter and horse keeping. A releife to finally get that done! There was some minor things that they didn't really like, but otherwise they seemed to think it was nice. As a back-up I brought my husband so he could answer if there had been any questions about the construction.

Hind feet have been looking like this all the time.

Bunny also got a visit from the farrier, her feet wasn't pretty when she arrived. We have been working on lifting her feet and she behaved perfectly with her front feet. We didn't try with her hind feet as she finds that harder and they have been looking much better all the time. That her feet got that bad was probably due to the quarantine, I find it hard to believe that she has as much space as now to move around into and her feet therefore turned ugly. At her former owners place all horses that I saw had nice hoofs -even if I was told that there was never a farrier that visited. The horses managed to trim their feet by them selves. My farrier complemented Bunny for her nice hoofs and had a hard time to believe that she probably never had been thru the procedure. At next visit we head for the hind feet as well.

Disputation

OK, jag är helt färdig - och borde iväg på fest. Min mans disputationsfest. För idag blev han äntligen klar med doktoreringen (inom flygplansdesign)! Jättekul, men eftersom min förkylning inte gett sig ännu har dagen varit jobbig.

Papper från Skatteverket har kommit där de inte tycker att mina skäl är tillräckliga vid överklagan. Ska kolla mer på det imorgon eller övermorgon - idag är inte dagen.

Mariah ska ha arbetat hästarna och imorgon finns också hjälp inbokad. Skönt - jag verkar ju aldrig bli bra. Med lite tur ska jag ta mig dit och titta på lite....Första gången denna vecka i så fall.

OK - I am done - and should be heading for a party. My husbands dissertation party. Today he finally finished his doctorate (in airplane design). Wonderful, but as my cold is still there it has been tiring.

I got papper from the tax authorities today - the didn't like my complains. Have to deal with that another day. Today is not the day.

Mariah has worked the horses today and tomorrow the horses shedukle is planed as well. I really appreciate that - I never seems to be well enough. But maybe I am good enough to go there and watch. First time this week if that happens.

Veckan som gått

Det har blivit alldeles för lite skrivit denna vecka - mest för att sonen ligger på sjukhus sedan i söndags. Lunginflammation, som nu äntligen verkar börjar ge med sig. Hästarna har hunnits med - men inte riktigt så mycket som jag kanske önskas. Tur att Mariah kunde ta ut Calinka idag och hjärnjobba Percy. Själv hann jag upp på Pepper och skrittade någon halvtimme. I mörkret, med pannlampa och snöfall. Han kände sig redan tryggare med mig ombord och jag fick till och med sitta upp från pallen. Duktig kille!

Fick precis nyss mail om att min lilla Påskhare är certifierad. Härligt! Längtar tills hon kommer hit (men i övrigt finns ingen anledning för tiden att öka tempo, det går fort nog ändå).

Har även lyckats få in papprena till Länsstyrelsen om §16 tillstånd - det tog en evighet innan jag fick alla intyg från utbildningar som jag behövde bifoga.

...så jag känner att nu får det bli soffan en kort stund innan det är dags att sova - idag är det maken och sonen som bor på sjukhus och jag som är ensam hemma.

It has been all to less written here lately. Mostly because the son is at hospital since Sunday. A pulmonia that finally is starting to get better. The horses had got food and water - but a little bit less exercise than I planned. Good thing is that Mariah passed by today and gave Calinka some work and some brain work for Percy. I found time to get Pepper out for half an hour of walk in the darkness, snowfall and with the head lamp to assist us.He felt more secure with me already and I even managed to get on from the mounting block. Good boy!

Just recently I got an email telling that "Påskharen" is certified. Wonderful! I can't wait until I get her here! (But in all other aspects I really don't see any reason to rush the time).

I have also mailed the papers for the §16 permission to Länsstyrelsen. It took ages to get all certificates from the educations that I have and that I needed to attach.

...now I fell that I'll have a short break in the sofa as the husband and the son is the ones sleeping in the hospital today. Then I have to go to sleep as well.

Borstat på hästarna

Eftersom svärföräldrarna har varit på besök och jag lyckats få någon konstig magsjuka/trötthet har uppdateringarna blivit lidande; en kort sammanfattning ger i alla fall följande:

Calinka fick komma in i stallet och bli borstad under måndagen - hon for och levde runt värre än någonsin. Percys träning gick ut på att vara själv i hagen.

På tisdagen fick istället Pepper komma in för en översyn. Han börjar återfå sitt intresse för att ta allting mellan läpparna och har plockat av mig mössan ett par gånger. Däremot uppförde han sig bra inomhus och tom man och svans fick en genomgång med borste. Percy fick även hon komma in och uppförde sig. Jag vågade inte binda henne, men höll henne fast hela tiden. Det gick även att lyfta hovarna på henne! Utomhus har hon varit nära att gå ner på knä när jag bara har dragit handen nerför benet.

Dessutom har jag fått besked från skatteverket att de inte tycker att jag har något företag just nu, så jag måste jobba lite på den fronten. Har redan fått några uppslag - ska bara tillfriskna så att jag kan ta tag i det. Nu ska jag försöka ta mig några hundra meter till dagis och hämta sonen...

Pepper i karantän

 Hi Ingrid,

We received your payment today.  Thank you.  I am still waiting on confirmation on shipping date as X has not confirmed yet, and I am waiting on some other Swedish or Norway horses to come through.  The stallion has arrived in good shape to my farm over the weekend, hear on long island.

Pepper har således kommit fram så nu kan jag slappna av för hans skull – bara att hoppas att Percy kommer fram hon med snart. Den här veckan tänkte jag börja leta efter foder till hästarna, fast helst skulle jag vilja ha ett datum när de anländer... Nåja, jag har börjat fråga runt lite så får vi se. Skulle vara skönt att veta vad det blir för då kan jag börja se vad Calinka ska ha för eventuella tillskott – just nu är hon lite i limbo eftersom det känns onödigt att köpa så mycket om det bara ska användas under en kort period (och jag har inte ens analys på det hö hon äter nu).

Ketchup effekten

Percy, bild från tidigare ägaren.

 Igår började det lossna. Jag fick erbjudande om karantän för 35 dollar/dag vilket låter mycket så jag försöker hitta alternativ och ringde mannen som sköter flygningarna. Får se vad han kan ordna. Black Peppers ägare har inte svarat på mina mail så det blev telefonsamtal – hon var på semester men återkommer söndag. Bilderna på stoet kom äntligen och nu har jag köpt henne (eller hon ska besiktigas och pengar ska överföras så det blev en hel del diskussioner omkring det). RMP’s Silver Persuation heter hon och är 2 årig silvergulbrun. Jag gillar henens exteriör och hon har alla 5 stamhingstarna i rasen i sin stamtavla. Jag har även sett hennes föräldrar på bild och jag gillar dem med. Dessutom säger ägaren att hon är väldigt trevlig – även om det är den egenskapen som jag har svårast att kontrollera eftersom jag inte träffat henne i verkligheten. Hon kommer att bli kring 155 cm när hon växt färdigt och enligt plan ska hon ridas in, certifieras och betäckas i vår/sommar. Största felen jag sett som jag sett kan vara en något låg halsansättning och att hon just nu är byggd lite i nerförsbacke – men det bör hon växa ur. Kanske något kohasig bak och en något brantare bog än optimalt – men i det stora hela en trevlig häst –det finns ju ingen som är felfri.

Dessutom var jag på Ekenäs och bestämde med Henrik hur hingsthagen ska dras och vi hittade även ett extra fält som skulle kunna användas. Ska försöka ordna den i helgen, eller i alla fall slå ner alla stolp. Lite schaktning behövs och som tur var har Ekenäs vanliga man för jobbet möjlighet. Samt vara på plats – hoppas det fungerar med mitt jobb. På onsdag ska vi röja lite i hagen, det ligger lite skrot här och var som Henrik är glad att bli av med så vi ska samarbeta.

Längtar efter att få hem mina hästar, även om det är med skräckblandad förtjusning – ekonomi, tid och inte minst att få färdigt deras bostad innan de anländer… Vad har jag gjort? Det känns inte riktigt verkligt ännu.

Jag vill komma igång

 Det känns som om allt går så segt. Jag har hittat ett annat sto som skulle kunna vara ok istället för Honey – men jag får inte se bilder på henne rakt framifrån eller rakt bakifrån. I över en veckas tid har jag försökt få dessa bilder och har blivit lovad dem, men de dyker inte upp. Börjar fundera på om ägaren inte vill sälja till mig, om jag har gått över någon kulturell gräns, missat att göra något, om andra köpare finns eller om hon vet att jag inte kommer att ta stoet om jag får se bilderna. Det är synd, för i övrigt gillar jag vad jag ser, möjligen ser hon för snäll ut, kanske något slö nästan? Eftersom ett eller två ston kommer att avgöra om jag kommer att starta företag eller inte vill jag veta. Börjar fundera om jag ska mail angående ett annat sto som jag har sett men vet ännu mindre om.

Flygtransport går det ju siså där med också, hoppas jag får svar och datum idag, har tänkt ringa ikväll…Det vore så skönt att veta och kunna jobba vidare på någon front, det känns mest som om det är ett berg med saker som man bara skjuter framför sig så berget blir högre och högre. Hur ska allt kunna göras på en gång? För det är ju snart konsekvensen av det hela. Det positiva är att förprövning skickades in i måndags och att sidepullet äntligen är klart och testat på Calinka. Beställning från Börjes på stängselmaterial och eluppvärmd vattenbalja är också gjord så visst går det lite framåt.

Just det, har även fått veta att det finns en ridbana på Ekenäs även om det är länge sedan den användes. Den har bestått av sand och är instängslad. Dess läge gör tydligen även att andra lampor lyser upp den relativt bra, ska bli kul att se. I övrigt har pappa virke till ”grunden” av lösdriften, dvs. det lager som läggs vid plintarna.

Om dagarna är jag ofta så rastlös att jag inte får något gjort – snart måste jag få ordning på 

det här för det påverkar min vardag!

Sto nummer två

 I natt kom bilderna på Percy – fick ett antal filmer, faktiskt bättre för exteriörstudier. Hon står mest still, men jag ska detaljstudera dem ikväll och hitta hennes fel – sedan ska jag se om jag kan leva med dem.

NEJ

 Jag fick mail inatt (och dum nog kollade jag mailen en gång eftersom jag så gärna ville få svar). Honey såldes i torsdags. Helt ok eftersom jag inte sagt att jag kunde vara intresserad av en häst till. Bara så himla typiskt. Kunde knappt sova inatt efter den dåliga nyheten – vad gör jag nu? Ger jag upp och nöjer mig med två hästar – trott att jag konstaterat att jag behöver ett sto till? Det finns inget annat som jag fastnat tillräckligt för under min resa vad jag kan minnas.

…

Det finns två ston som jag tittat lite på och sagt att de skulle passa bra i min flock, stam, färg och det jag kan se av exteriör passar liksom ålder och pris. Efter lite överläggningar med Mariah fick det bli ett mail till min favorit av de två – Percy för att se om hon överhuvudtaget fortfarande är till salu och om bättre bilder kan ordnas. Men, hon är bara 2 år och inte dräktig. Däremot skulle jag åkt och titta på henne när jag väl var i USA, det var bara det att jag sett så många bra ston redan. Bunny’s ägare pratade även bra om säljaren som person.

Pengar, pengar pengar

 Långa överläggningar med mig själv under slutet av veckan resulterade i att jag bestämt att jag behöver ett sto till; Honey. Här är varför:

Hon fölar i vår med hingst som jag gillar och kan redan i år betäckas med min hingst.

Hon är ljuvlig utseendemässigt och jag har fallit lite extra för henne – vi fick kontakt. Dessutom har hon bra stam, bra storlek som komplement till Bunny och kompletterande färg.

Om jag bara har Bunny hoppas jag på ett stoföl 2013 som jag i så fall helst behåller för framtida avel då fölet går att korsa med min hingst. Jag har därmed inte användning av Pepper förrän våren 2014. Första fölet jag vill sälja blir årsskiftet 2014/2015. Och detta för att se om rasen kan ha en framtid i Sverige. Väldigt lång tid att vänta.

Om jag har två ston blir det troligen lättare att ha en firma från början vilket skulle ge lite extra pengar i kassan – som skulle kunna läggas på att köpa in Honey. Med henne skulle jag ha föl att sälja 2013/2014.

Om jag tar hem Pepper nu kommer Calinka få gå själv i lösdriften tills Bunny kommer och troligen skulle jag få köpa dyrare hö eftersom mindre mängder skulle kräva (inte storbal). Därför borde det inte kosta mycket mer att hålla en häst till och annars skulle jag vara tvungen att leta/köpa sällskap på annat håll.

Minus är ju förstås att det verkligen går på gränsen till vad jag vill satsa i pengar – det blir tajt. Frågan är ju också vilka kostnader som jag missat.

Men, efter flera telefonsamtal, diskussioner och tankeverksamhet mailade jag att jag ville köpa Honey.

Besök hos Rea Swan

 Vi hade räknat med att vara trötta och sova länge på morgonen, men redan kring 8.30 åt vi frukost. Sedan ringde vi Rea Swan som vi skulle besöka. Hon hade egentligen lovat att komma och hämta oss ifall vi var trötta, men vi kände oss pigga nog att köra så vi tog directions och gav oss iväg. GPS blev så dyrt så vi tänkte kolla om det fungerade ändå (vilket det kom att göra). Annars hade vi köpt en egen – det hade bara blivit marginellt dyrare än att hyra en... Rea bodde bara 30 minuter bort och hon visade oss sina fina hästar.  Jag gillade vad jag såg och tyckte att jämfört med vad jag sett på internet var hennes hästar av bra kvalité – men bilder och verklighet är inte alltid detsamma. Men, även efter att ha spenderat längre tid i Kentucky måste jag säga att hennes hästar verkligen är fina! För att titta på hästarna tog vi golfbilen och passade dessutom på att ta med 3 hästar in – dem red vi sedan ut på i ungefär 2 timmar. Ett underbart landskap där det gick upp och ner inne i skogen, stenar av ett slag vi inte har och vattendrag och små vattenfall. Vilken tur att vi valt att åka till Rea trots att vi varit rädda att vara för trötta. Maggan som tycker det är lite otäckt att gå upp och nerförbackar slappande faktiskt av riktigt bra på sin häst, 5 åriga Galaxy. Som en riktigt gentelman gick han lungt och försiktigt när det behövdes. Hon hade till och med gärna plockat med honom hem om bara sambon tillåtit.

Varför gå och hämta häst när man kan ta golfbilen?

Efter ridningen fick vi en sallad och vattenmelon, jag fick rida ett avelssto som vekrligen kunde visa mig gångarterna (hon var ljuvlig, tyvärr för gammal för mig, men hon är som jag vill att mina eventuella hästar ska bli när jag är “klar” med dem). Desutom fick vi följa med till hovslagarskolan där de varmskodde – spännande. Om vi ville vart vi inbjudan till RMHA årsmöte på kvällen, men vi bestämde att ta det lungt och stannade på ett shoppingcenter på hemvägen och jag började leta efter saker som maken ville ha hem (USB-stickor inköptes).