Igår morse fick Percy en dotter. Hon är precis allt jag kunde drömma om; i alla fall vad jag kunnat se hittils. Ett sto, gulbrun med sooty, till och med rabicanosvansen har hon! Exteriört ser hon också fin ut, det jag kunnat se. 
Percy vill föla i hagen, i flocken; den gång jag stängde in henne
bröt hon sig ut. Så i år gjorde jag ingen ansträgning att ens försöka
utan jag litade på föllarmet - det hade hon lyckats falsklarma med hur
många gånger som helst. I en vecka nu har mjöknivåerna sagt att hon är
redo och jag har varit uppe varje morgon för att släppa ut Mira vid sex
tiden. (Hon har stått inne nattetid pga sin skada). Men igår tog jag
lite sovmorgon. Regnet öste ner. Vid halvnio ringde det; tydligen hade
det fötts ett föl och det såg inte ut att må så bra och reste sig
inte...
Jag kastade mig iväg för att hitta Percys
dotter under hällande regn. Långt bort i hagen. Jag tog upp henne i
skottkärra till lösdriften och började värma henne samt mata henne med
nappflaska. Det tog tid och hon var så kall men det kändes som om det
långsamt gick åt rätt håll. Hon började kunna stå upp själv om man bara
hjälpte henne upp, sugrefelexen blev starkare. men så hostade hon flera
gånger och det blev dags att ringa veterinär. Veterinären kom ut och
eftersom hon lät aningen konstig på ena lungan rekommenderade hon resa
till Strömsholm. Dessutom hade hon blivit lite tröttare.
Vi kom iväg och var framme vid sjutiden. Där blev det kanyl, dropp, sond och plasma samt massor med prover. Det verkar vara problem med lungorna, om det beror på någon infektion hon hade redan i livmodern, på regnet eller att vi kanske fick ner mjölk i lungorna när vi matade henne är svårt att säga.Vi får se hur det går, jag hoppas min lilla tjej klarar sig! Percy var inte helt nöjd med det hela, men hon har skött sig kanonbra!
En stor TACK till alla som ställde upp: Frida som kom och hjälpte till,
AnnSofie som kom med mat och halm, Sylivia som följde med till
Strömsholm. Samt så klart min man som fick ta hand om allt hemma, komma
med transporten och lite annat smått och gott. Helt underbart stöd som
gjorde att det blev så mycket smidigare!
Percy's daughter
Yesterday
morning Percy had a filly. She is everything that I dreamed about; at
least what I have seen so far. A sooty buckskin filly, even with the
rabicano tail! Conformation wise she seems good to, according to what I
have been able to see.
Percy
want's to foal in the herd, the time I tried to lock her in she broke
out. So this year I haven't even tried but relied on the foal alarm -
especially as she managed to make many false alarm. For a week her
colosteral levels have been high and I have checked her every morning
when I have let Mira out (she has been stabled during night because of
her injury). But yesterday I slept a little longer. The rain was pouring
down. Then the phone called - apparently there were a foal in the
pasture that didn't seem to be able to get on its feet...
I
took of as fast at possible to find Percy's daughter in the rain. Far
away in the pasture. I got her in the wheelbarrow and got her in the
shed, started to warm her up and bottled her. It took time as she was so
cold but it felt as we were on the right track. She cold stand up by
herself if we helped her on her feet, she feed better and better from
the bottle but then she started to caught so I called the vet. She came
out to us and recommended that we would go to Strömsholm. So we did. The
little girl had also got more tired as time went by.
We
got to Strömsholm at seven. She got drip and feed throw the nose and a
lot of samples. The main problem seems to be her lungs, maybe she
already had an infection in the womb, maybe the rain did it or maybe we
got milk in her lungs by accident when we feed her. I don't know how it
is going, but I sure hope my little girl makes it! By the way, Percy did
great, she protected her foal but let us be close and help her.
Hard to believe she just had baby!
At Strömsholm
Just before we left Strömsholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar